Jag är en gammal elev som gått i Al-Azharskolan, och fortfarande har jag kontakt med elever och lärare därifrån. Jag har senare i livet studerat i många skolor och högskolor, men där tog kontakten slut när studierna tog slut.
Kadir Kasirga har inte varit i Al-Azharskolan, annars hade han förstått och sett kärleken och bandet som finns mellan elever och lärare. De som drabbas nu är eleverna. Som liten var jag en ganska blyg och tyst kille som gick i Bredbyskolan. Där jag upplevde mobbing och fick stryk på rasterna. Men när jag började i Al-Azhar vågade jag öppna mig mer och jag slutade vara rädd. Jag mobbades aldrig mer.
Den tiden blev grunden till den man jag är idag, en man med självförtroende. När jag gått ut nian fortsatte de att ha kontakt med mig i flera år, och när vi hade återföreningsträff så kom de allra flesta eleverna. En sådan sammanhållning kräver en stark grund och det upplevde vi i Al-Azharskolan.
Det är sant att några i styrelsen idag fått fängelsestraff och böter. Men de har ju fått sina straff, ska ni nu straffa alla barn och elever också? Ska ni ta ifrån dem deras andra hem och trygghet? Det är ett ännu större straff.
Det är synd att Kadir Kasirga inte ser till barnens bästa. Al-Azhar är deras räddning och en chans till ett bättre liv.
Tack.
Abdi Mohamed
