En liten pojke i rullstol sitter ensam vid rulltrappan, uppe vid spärrarna i Sundbybergs centrums tunnelbana. Hans mamma har åkt ner med de andra syskonen och ställt dem nere på perrongen. Efter en stund kommer hon springandes upp i rulltrappan med andan i halsen.
”Hissen fungerar inte”, säger hon. ”Vad ska jag göra?”
Med hjälp av en annan passagerare, så kan vi tre gemensamt forsla ner rullstolen till tågen.
Det verkar inte spela någon roll var jag är, överallt står det stilla
Det verkar inte spela någon roll var jag är; på Södra station eller vid Odenplan, längs blåa eller gröna linjen, överallt står det stilla. Antingen rulltrapporna eller hissen, ibland både ock.
Rinkebys tunnelbana har varit en följetong. Sedan i mars har det krånglat, både med rulltrappor och hiss. I fredags fungerade hissen äntligen, men på söndagen var den felanmäld igen. Out of order. Hur är det möjligt? Det är en skandal, inget annat..
Antagligen är det Nya Karolinska vi betalar
Antagligen är det Nya Karolinska vi betalar, katastrofbygget som politikerna inte tar ansvar för. Både SL och sjukvården hör till landstinget, som numera heter Region Stockholm. Mönstret känns igen. Om det allmänna, den samhällsservice vi gemensamt betalar med skatten, riktigt körs i botten, så kommer folk skrika efter privata lösningar. De som har pengar alltså. Alla andra får klara sig bäst de kan.
Kerstin Gustafsson Figueroa
