Av de hyreshus som byggdes av Stockholms kommunägda Svenska Bostäder (SB) i Husby i mitten av 1970-talet ägs i dag drygt hälften av SB och de övriga av Vonoviaägda Hembla. Detta efter en spekulationskarusell med åtta ägarbyten sedan de först såldes ut 1998, varav fem under de senaste tio åren.
Utan att på något sätt idealisera allmännyttans förvaltning de senaste åren är kontrasten skarp mellan SB:s grundliga upprustning och den utförsbacke av bristande underhåll och allt mer hejdlösa bostadsspekulation som hyresgästerna i de hus som ägs av Hembla har tvingats uthärda. Den långa räckan av “seriösa och långsiktiga” ägarbyten, från Förstaden, Mandamus, Akelius, Wallenstam, Stendörren, D. Carnegie, till Blackstone- och senast Vonoviaägda Hembla, visar tydligt hur våra hyresbostäder har förvandlats till en handelsvara som bollas mellan all världens riskkapitalister.
Det skulle innebära en hyreshöjning med uppskattningsvis sjuttiofem procent
Ändå var det mot stadens och Svenska Bostäders planer som den första och största bostadspolitiska striden i stadsdelen stod. Husby är en av Järvas sex och ofta stigmatiserade miljonprogramsområden. Ända sedan den heta striden vintern och våren 2007-2008 mot ”Järvalyftets” planer på rivningar och lyxrenoveringar har Husby stått i händelsernas centrum. Här har de boende gång på gång tvingats utmana både politiker och fastighetsägare om hur miljonprogrammets områden ska rustas upp. Närheten till Kista Science City och Arlanda har i hög grad bidragit till det omfattande ombyggnads- och gentrifieringsprogram som dolde sig bakom Järvalyftets mål om “bra boende och mer varierad stadsmiljö, trygghet i vardagen, stärkt utbildning och bättre språkundervisning samt fler jobb och ökat företagande”. I verkligheten betydde det att tre av de fyra flerfamiljshusen i ett första referenskvarter på Trondheimsgatan i Husby skulle byggas om till nyproduktionsstandard och ett rivas för att i stället ge plats åt några radhus.
När sanningen uppenbarades och SB i november 2007 chockade de boende med beskedet att de omedelbart efter jul måste evakueras uppstod rena upprorsstämningen. Tre av de fyra flerfamiljshusen skulle byggas om till nyproduktionsstandard. Att de boende skulle få flytta till en annan bostad och ha första tjing på sin gamla lägenhet efter ombyggnaden betraktades som ett hån då det skulle innebära en hyreshöjning med uppskattningsvis sjuttiofem procent.
Arkitekt Sten Jonssons publicerade skisser över det framtida Husby, publicerade i tidningen Arkitekten nr 2 2008, visar att Järvalyftet utan Husbybornas uppror kunde ha blivit Sveriges mest extrema gentrifieringsprogram någonsin. Fullt funktionsdugliga och välplanerade om än sen tidigt 1990-tal uselt underhållna loftgångshus med cirka tusen lägenheter skulle rivas – inklusive alla kvarter i sluttningen ner mot det gröna Järvafältet och alla hus i söderläge i kvarteren ovanför – för att i stället ge plats åt småhus. Alla övriga hus skulle byggas om till nyproduktionsstandard och få de hyror som detta skulle innebära, medan arkitekten ville hänvisa bilfria hyresgäster till höghusen närmast tunnelbanan.
Det krävdes sex månaders massiva, fredliga protester
Till Järvalyftets vanrykte bidrog även det samtidiga beskedet att Dalhagsskolan, en av Husbys två kommunala grundskolor, skulle läggas ned 2008. Detta stick i stäv med Järvalyftets påstått sociala mål. Det krävdes sex månaders massiva, fredliga protester organiserade av den nybildade föreningen Nätverket Järvas framtid, med demonstrationer, utfrågningar, möten och till sist även ett socialt forum, innan den moderatledda stadsledningen och SB plötsligt gav med sig. Reträtten proklamerades med ett uttalande från det nya ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson om att det “inte blir några rivningar om inte de boende vill det” och att renoveringen måste ske så att hyresgästerna har “råd att bo kvar”. Innan dess hade Hyresgästföreningen stöttat proteströrelsen och den politiska enigheten över blockgränsen i Stadshuset spruckit när V och S hoppade av den politiska styrgruppen.
Därmed inleddes en fas av dialog, där referenskvarterets boende, stöttade av Hyresgästföreningen, inbjöds att delta i förhandlingar om ombyggnaden av SB:s bostäder. I förhandlingarna erbjöds de boende tre nivåer av ombyggnationer och även att kunna påverka detaljerna. Enligt denna modell, ett ambitiöst basalternativ med bland annat loftgångarna kvar, har sedan en genomgripande renovering skett av både hus och gårdar till en hyreshöjning på tjugofyra procent.
Under en utdragen period av ombyggnationer, som fortfarande pågår, har hittills alla hus och gårdar på två av SB:s tre gator i Husby renoverats. Under evakueringsperioder på tio-elva månader har de boende erbjudits tomställda lägenheter inom stadsdelen.
Flertalet hyresgäster som flyttat tillbaka är även relativt nöjda med resultatet. Kontrasten är knivskarp mellan SB:s upprustning av sitt bestånd i Husby och det fortsatta förfallet och de svindlande affärerna med de privatiserade fastigheterna i Hembla, som förra året köptes upp av den tyska bostadsgiganten Vonovia. Affären avlöste ett gästspel på två år från det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone som köpte upp D. Carnegie och därefter lovprisade lönsamheten i en styckvis renovering av miljonprogramsområden en lägenhet i taget, samtidigt som underhållet fortsatte att dras ner. Detta innebar, enligt bolagets VD på en av SvD:s börsdagar, att bolaget kunde höja öka hyresintäkterna fem gånger snabbare än de genomsnittliga hyreshöjningarna, som i sin tur ökat dubbelt så snabbt som konsumentprisindex.
Affären innebar en vinst på mer än sex miljarder kronor för Wall Street-jätten Blackstone
Bolaget bytte sedan efter upprörda protester mot förfallet vintern 2016 och 2017 namn till Hembla, varefter det såldes till Vonovia för 12,2 miljarder kronor. Affären innebar en vinst på mer än sex miljarder kronor för Wall Street-jätten Blackstone, som därmed kunde inkassera en makalös vinst på mer än 280 000 kronor för var och en av Hemblas 21 400 lägenheter.
Allt tyder på att det Vonoviaägda Hembla fortsätter med samma sorts styckvisa renoveringar – av en lägenhet i taget – följt av hutlösa stora hyreshöjningar och i övrigt uteblivet underhåll.
Det är en strategi som i flera år har gett Hembla en överskottsgrad på över femtio procent och mer än dubbelt så höga hyresintäkter som driftskostnader.
Underhållet av majoriteten ännu inte renoverade lägenheter är i dag lika uselt som när Hyresgästföreningen efter en granskning av D. Carnegies förvaltning i mars 2018 slog fast att den innebar ”uppenbara risker för människors liv och hälsa”.
Anmärkningarna gällde allt från otillräcklig ventilation och uteblivna radonmätningar till förhöjda fukthalter i badrum, kalla lägenheter och risk för legionella-bakterier.
Granskningen gjordes efter att missnöjet med D. Carnegies underhåll vintern 2016-2017 skapat en proteströrelse, som organiserades av de boende och Norra Järva Stadsdelsråd, en förening av lokala eldsjälar som 2014 hade bildats på initiativ av Nätverket Järvas framtid. På Blackstones motto “buy it, fix it, sell it” svarade demonstranterna “stop it”.
Fredliga protesterna kallades för metoder som ’påminner om ISIS och ryska revolutionen’
När protestlistor med omkring sexhundra namn och listor över konkreta brister i ett åttiotal lägenheter – inklusive anmärkningar mot några hafsigt och illa utförda styckvisa renoveringar – skulle lämnas in på D. Carnegies lokalkontor i samband med en större demonstration stängdes kontoret. De fredliga protesterna kallades i en kommentar av D. Carnegies dåvarande kommunikationschef för metoder som ”påminner om ISIS och ryska revolutionen”.
Trots det kalla vintervädret hölls en demonstration med ett hundratal deltagare. ”Att inte åtgärda fel och brister i badrum och lägenheter är ren utpressning när de samtidigt håller kontrakt till nyrenoverade lägenheter (med 54 procent höjd hyra) under näsan. Var ska då en sjukpensionär ta vägen? Ska vi tälta på Järvafältet kanske, eller bättre kanske framför riksdagen?”, frågade Eva Kaneteg, ordförande i den Lokala Hyresgästföreningen Tönsbergsgatan i ett av appelltalen.
Så småningom kom ett avtal mellan D. Carnegie och Hyresgästföreningen till stånd, där brister erkändes och en del förbättrade rutiner utlovades, men inget i grunden förändrades. En styckvist renoverad tvåa i Hemblas område i Husby är tvåtusen kronor dyrare per månad efter fem till sju veckors invändig renovering (där allt annat återstår att åtgärda) än en likadan tvåa, byggd nästan samtidigt av SB men som har renoverats tillsammans med hela huset, kvarteret och gården under tio månader.
Kampen mot de globala bostadsspekulanterna i Husby har fortsatt att dra uppmärksamheten till sig. I samband med uppmärksamheten kring filmen Push besökte FN:s särskilda representant för rätten till en god bostad, Leilani Farha, Husby och uppmanade den svenska regeringen att återta bostadsmarknaden från de globala fastighetsföretagen. Uppslutningen för hennes krav på ett “seismiskt skifte” i bostadspolitiken är stor här i Husby.
Programmet måste bygga på statliga investeringar och offentligt byggande till låga räntor
Inspirerade av framgångarna för bostadsprotesterna i Berlin, som bland annat har lett till ett femårigt hyrestak, kräver vi i Norra Järva Stadsdelsråd en “Lex Hembla”, som ger hyresgästerna vetorätt i samband med renoveringar, bannlyser fastighetsföretag som Blackstone och Vonovia och ersätter dagens bostadsspekulation med en ny social bostadspolitik.
Vi reagerar starkt mot det januariavtal som i stället öppnar dörren för all världens fastighetsgamar fastighetsföretag att bedriva fortsatt spekulation, samtidigt som inget görs vare sig åt de marknadshyror som införs bakvägen via styckvisa renoveringar eller åt klimathotets brännande krav.
Vad som krävs är en helt ny bostadspolitik för socialt och ekologiskt hållbara bostäder till alla. Det blir en viktig del av ett program som samtidigt tar Sverige ur coronaepidemin. Programmet måste bygga på statliga investeringar och offentligt byggande till låga räntor. Lika lite som i skola, vård och omsorg bör vinstdrivande fastighetsbolag tillåtas äga hyresrätter. Ett program krävs för att återta privatiserade bostäder till en ny, vinstfri och hyresgästkontrollerad allmännytta.
Vis av våra lokala erfarenheter, där den enda chansen att påverka både Svenska Bostäder och andra värdar har varit proteströrelser på gator och torg, skulle vi i Norra Järva Stadsdelsråd vilja se en förnyad allmännytta. En allmännytta där de boende ska välja majoritetsrepresentanter till lokala bostadsråd i sitt område.
Arne Johansson
Texten är ett kapitel i den nyligen utkomna boken Bostadsmanifest: 22 krav för framtidens hem.
