Nyhetsbyrån Järva har haft ett ärligt snack med Netflix-aktuella Evin Ahmad. Vi pratade om den första svenska originalserien ”Störst av allt” på Netflix, där hon porträtterar karaktären Evin Orak. Om rasism, mångfald och kvinnorollen. Och om den andra säsongen av den danska Netflixserien ”The Rain” som hon medverkar i senare i vår.

Evin Ahmad är uppvuxen i Akalla och gjorde en av sina första skådespelardebuter i ”Ett öga rött”, en film som är baserad på romanen med samma namn av Jonas Hassen Khemiri.

I succéserien ”Störst av allt” har hon en biroll som assisterande försvarsadvokat i huvudkaraktären Maria ”Maja” Norbergs fall. Serien, som hade premiär för två veckor sedan, har blivit en stor snackis. Det blev ett uppriktigt samtal om serien, men också om de samhälleliga ämnena som skildras i ”Störst av allt”.

Vad har du för tankar om din karaktär och om serien i stort?

– Min roll i serien är ju inte så stor, det var en av ganska många jobb jag gjorde i höstas. Jag såg det som en rolig grej. I synnerhet för att Netflix jobbar på ett väldigt annorlunda sätt än andra svenska filminstitutioner, och det syns tydligt. De riktar sig till en yngre publik.

Tänker du på att Netflix både direkt och indirekt skildrar samtida frågor? Exempelvis genom språkbruket?

– Ja, Netflix är ju en självgående streamingstjänst. Det innebär att de kan göra olika typer av produktioner utan att behöva förhålla sig till andra parter, de är mycket friare än exempelvis SVT. De är mycket här och nu och de har förstått det här med sociala medier och ungdomskultur. De är också väldigt bra på cliffhangers vilket får deras unga publik att fortsätta streama deras filmer och serier.

Det har uppstått en del reaktioner kring karaktären Dennis som porträtteras av Suheib Saleh. Många har kritiserat det faktum att den enda svarta skådespelaren i serien får spela en becknare.

– Jag förstår att det ser klumpigt ut. Hade fler svarta skådespelare medverkat hade det inte skapats sådana reaktioner. Problemet är inte att han spelar en knarklangare, för knarklangare finns ju. Problemet är avsaknaden av rasifierade kroppar i andra roller än dem vi är vana att se dem spela. Därför blir det så anmärkningsvärt när just en svart spelar en stereotypisk roll som knarklangare. Hade det funnits större mångfald hade detta inte setts som ett problem.

– Sedan tror jag att det var avsiktligt. Att man har den här underklasskillen som säljer knark till överklassbarnen.

Menar du att det faktum att karaktären, en svart kille från orten som säljer knark till överklasskidsen, är en sorts outtalad samhällskritik?

– Jag tror inte att syftet är att vara kritisk, men det finns en poäng med det. Det handlar mycket om man har läst boken eller inte. Malin Persson Giolito som skrivit romanen som serien är baserad på, leker väldigt mycket med fördomar och stereotyper, kanske till och med förstärker dem.

– Det är svårt att porträttera Maja i serien på samma sätt som hon porträtteras i boken. I boken får vi ta del av Majas tankar, och det är ofta väldigt fördomsfulla tankar hon har. Romanen skildrar rasism och klass genom Majas funderingar och föreställningar om de personer hon möter, frågor som även skildras i serien. Men dessa tankar kommer mycket tydligare fram i boken, att det alltså är hennes egna fördomar.

 Jag tänker på dialogen mellan din karaktär och Maja. När hon ifrågasätter din kompetens och erfarenhet, och menar att du är inkvoterad för att du rasifieras. Vilka tankar har du kring den scenen?

– Jag tyckte att den var skitintressant och beskrivande. Det var på grund av den scenen jag tackade ja till rollen. Det är exakt det jag menar med att Majas tankar kommer mycket bättre fram i romanen. Det är många tankemonologer i den. Man får se fler sidor av henne och det är därför den är så bra. Den leker med Djursholmsflickan, med knarklangaren från orten, med den rasifierade kvinnan.

 – När jag såg den på premiären kände jag något. Det blev helt tyst i publiken.

Serien har många sådana scener som berör. Exempelvis Zlatan-diskussionen mellan Samir och Maja.

– Ja, det är det jag tycker är så bra med serien. Det finns en tyngd i den här berättelsen. Vanligtvis brukar man låtsas om att jag inte är en svartskalle i filmer. Men här lyfter de upp de här tydliga skillnaderna. Jag älskar att man får se överklassen se ned på underklassen. Den fångar väldigt bra den strukturella rasism som finns i Sverige.

– Det är också därför man blir så berörd av dem scenerna. Det är på något sätt väldigt osvenskt. USA är mycket mer framåt när det kommer till att erkänna hudfärg och skildra det i dramat.

Verkligen! Tänker på när Sebastian säger till Samir att han är en parasit. Så explicit har man sällan sett svensk rasism skildras på både den lilla och stora vita duken.

– Eller hur? Det är det som är så nice. Att man också fick se Djurholmsrasismen. Jag tror inte att alla förstår att den faktiskt finns. Det är bra att man tar upp den i sådan stor serie, och det är ju det som är klassiskt Netflix. De är ju också ofta duktiga på mångfald i deras originalinnehåll.

Men du, hur hade det sett ut om du hade svarat på Maja i scenen där hon hävdar att du är inkvoterad? Jag tror att många hade velat se din karaktär strike back. 

– Jag kan förstå det. Men när man berättar historier måste man fråga sig om man vill berätta hur verkligheten faktiskt är, eller om man vill berätta en verklighet som man hade önskat sig. Verkligheten är ju att majoriteten av dem som är utsatta för rasism inte säger något. Vi skrattar eller låtsas som att vi inte hörde och sedan går vi och tänker ”Fan, jag borde ha svarat si eller så”. 

– Jag tycker det är fint att min karaktär bara svarar med att fråga ”Hur mycket har du sovit Maja?”. Maja blir den onda, och jag gillar det där komplexa.

Att huvudkaraktären har fler nyanser?

– Precis, att Maja inte är perfekt. Jag älskar huvudkaraktärer som inte är hjältemodiga.

Och sedan att du ger Maja din skjorta när hon spiller kaffe på sin precis innan rättegången ska börja. Evin höjs mer och mer i tittarens ögon.

– Det är det jag tror att man vill förmedla. Serien lämnar oss med en sorts komplexitet. Man får tolka och tänka efter själv.

Maja ger stort emotionellt stöd till Sebastian. Det är ofta vi kvinnor förväntas göra det. Hur ser du på den relationen?

– Man ser ganska tydligt att hon utvecklar en medberoende relation till Sebastian. Missbruk är ju en sjukdom och med det kommer lögner och dekadent beteende. Maja tror att hon kan rädda honom.

Hans missbruk kan tolkas som en konsekvens av hans relation med sin pappa. Missbruk bottnar ofta i psykisk ohälsa och trauma. Till följd av detta försummar Maja sitt egna välmående och sina andra relationer. Är det en reflektion av dynamiken i hetero-relationer i samhället?

– Det är en verklighet att vi kvinnor är fostrade att ta hand om andra, medan män ska bli omhändertagna. Det lär vi oss redan på förskolan där killarna får leka med actionfigurer och vi får leka med bebisdockor och vagnar. Vi ska redan vid tre års åldern spela mammor.

– Det är svårt att se gränserna mellan kärlek, medlidande och destruktivitet. Men missbruk kan inte botas av någon annan, hur mycket man än älskar och bryr sig om den utsatta.

I en intervju med Expressen sade Malin Persson Giolito att det kan komma en andra säsong av ”Störst av allt”. Tror du vi får se Evin Orak igen?

– Jag visste inte ens att det kanske kommer en andra säsong, så jag har ingen aning. Jag har dock svårt att se hur min karaktär skulle gå vidare i serien. Men man vet aldrig, det är upp till Malin Persson Giolito och manusförfattarna.

Du är Netflixaktuell igen med den andra säsongen av danska ”The Rain” i vår. Vill du berätta lite om det projektet?

– Jag får inte berätta så mycket. Jag kan bara säga att min karaktär är en stark soldat som vill rädda världen.

Vad kan du berätta om ”The Rain” för dem som inte har sett den?

– Serien utspelar sig i en apokalyptisk värld och skildrar unga personer som försöker överleva.

– Det jag tycker är intressant och styrkan med serien, är att den utspelar sig i Skandinavien. Det är så intressant att se skandinaver befinna sig i en kris, just för att vi är så privilegierade här. Vi har inte varit med om krig i modern tid eller behövt fly härifrån på grund av någon slags katastrof. Jag gillar som sagt när det är komplext.

På Netflix streamas just nu alla avsnitt av första säsongen av ”Störst av allt”. Andra säsongen av ”The Rain” har premiär den 17 maj på streamingtjänsten.

Eleni Terzitane
Bild: Ardalan Esmaili
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

”Situationen i Järva är en alarmklocka för hela samhället”

Smittspridningen är tre gånger så hög i Järvaområdet som i resten av Stockholms län. – Ja, det är en alarmklocka för hela samhället, när man ser att ett område som är socialt utsatt drabbas hårdare än andra av en pandemi, säger Sveriges vice statsminister Isabella Lövin, MP.

Orten i ungdomarnas ögon

Projektet “Mina drömmars ort” engagerar ungdomar till nyfikenhet, lek och lust. Under fem intensiva dagar har modeller av deras drömort skapats. Resultatet av det fantasifulla arbetet ställs ut på Husby Konsthall.

Om dagens invandrarpolitik och Agda Rössel

Vad skulle Agda tycka om dagens flyktingpolitik? Jag hörde i radion en trettonårig tjej, född och uppvuxen i Sverige. Hon berättade att hon skulle utvisas till Uzbekistan tillsammans med sin familj. I beslutet står med hänvisning till barnkonventionen att hon för sitt eget bästa borde få stanna, men i nästa stycke får Sveriges intresse att hålla borta ”illegala personer” övertrumfa barnkonventionen.

Runstenarna på Järvafältet berättar om historien

Vad säger oss runstenarna på Järvafältet? Det skall mana (oss att) minnas männen medan människor leva! ᚦᛁᛏ ᛋᚴᛅᛚ ᛅᛏ ᛘᛁᚾᚢᛘ ᛘᛅᚾᛅ ᛘᛁᚦᛅᚾ ᛘᛁᚾ ᛚᛁᚠᛅ (ðet skal at minum mana meðan men lefa) Så står det på en runsten i Runby i Upplands Väsby inte långt från Järvafältet.