Tjejer… Är ni redo?
Så lyder vårt intro till varje Galdem A Talk-avsnitt och varför vi gör det är ett sätt att påminna oss själva gång på gång att vi faktiskt håller på med något så stort som en podcast. Vi är fyra tjejer mellan 18 och 21 år från förorten Husby, som tar upp viktiga samhällsfrågor som skönhets- och kroppsideal, hur lite representation det finns i orten, hur musiken förskönar våldet med mera, med mera. Men mest av allt snackar vi bara skit.

Galdem A Talk kan ordagrant översättas till “tjejer som pratar” och det just därför vi valde det namnet. Det ska vara enkelt att förstå vilken målgrupp vi riktar oss till – tjejer. Innan vi startade vår podcast insåg vi att det inte fanns någon plattform för tjejer i vår ålder och i området vi bor i. Vad görs i en sådan situation då? Jo, man skapar sin egen plattform. Inget i livet är gratis, om du vill göra en förändring får du kämpa för den. Och det är exakt det vi har gjort.

Vi har kommit en lång väg, från att vara osäkra och oroliga för vad folk ska tycka och tänka om oss, har vi blivit fyra drottningar som gör sin grej. Vi peppar och supportar varandra för det är vad systerskap innebär. Om någon av oss lyckas ska alla lyckas. Nu i november firar vi elva månader, om vi räknar från första avsnittet. Det är helt sjukt hur långt vi har kommit. Från att försöka göra skillnad till att vara dem folk vänder sig till för att få sin röst hörd.

Jag kommer aldrig glömma våran första live podd, vi blev inbjudna till StreetGäris femårsjubileum. Vi blev tagna på sängen av inbjudan för vi var ganska nya då och vi förväntade oss inte någon uppmärksamhet. Vi pratade om systerskap och feminism och det var hur läskigt som helst. Idag går det knappt att föreställa sig hur mycket vi har utvecklats, utan att vara så stolta att vi spricker.

Galdem A Talk är inte bara en plattform endast för tjejer utan för vem som helst som kan relatera till oss. Galdem A Talk är du och du är Galdem A Talk!

Zamzam Bouraleh och Awo-Nada Yussuf
Lämna ett svar
You May Also Like

Vi lever i ett föränderligt samhälle

Tiderna förändras – och vi med dem – mer eller mindre vill jag påstå. Jag har för min del en förmåga att hålla mig kvar i umgänget med folk som inte verkar ha bråttom med att förändras – efter tidens krav. Hur länge till kan man göra det?

Varför är det ingen som ställer de rätta frågorna?

Jag ser åter och återigen samma cirkelargument och fyrkantiga fokus. Fel frågor ställs, av fel personer, till fel personer.

Ingen tänker lämna de gamla för att dö utan vård

Panyotis Hatzipavlis skriver att patienter över 80 år inte ska få intensivvård. Han har lyckligtvis fel. Och om han hade rätt så skulle sjukvården bryta mot svensk lag.

Barndomsminnen från världens by

Vilken gåva att få växa upp i orten och faktiskt se det riktiga livet. Åren har gått men än idag har jag en massa härliga matminnen från barndomen som flashar förbi. Vad vore livet utan den irakiska grytan som puttrade på spisen och alla korantexter som prydde väggarna? Vad vore livet utan den polska soppan och de turkiska pirogerna? Vad vore livet utan jordnötsmackorna hos min bästa kompis i fjärde klass?