Sherin Khankan är Nordens första kvinnliga imam och feminist.
– Jag studerade sufism i Syrien 1999 och när jag hörde kallelsen till bön kände jag att jag är muslim.
– Men jag tänkte också – skulle det låta annorlunda om det var kvinnliga röster?
Sherin Khankan har varit i Sverige på besök, inbjuden av Interreligiöst systerskap och Röda korsets folkhögskola i Skärholmen.
– Jag har spelat in en ung kvinna som kallar till bön som jag ska spela upp det för er. Men jag varnar er, säger hon med ett leende. Du kanske konverterar när du hör det här.
Sherin Khankans far är muslim från Syrien och hennes mor kristen från Finland. Själv är hon uppvuxen i Danmark och bor i Köpenhamn med man och fyra barn. Hon har grundat Mariam-moskén, den enda moskén i Danmark, och en av få i hela världen, där endast kvinnor är imamer.
Vår verksamhet utmanar de paternalistiska strukturerna.
– Det tog oss 15 år att öppna moskén, och vår verksamhet utmanar de paternalistiska strukturerna.
Vem ger er rätt att kalla er för imamer? Den frågan får Sherin Khankan ofta. Då hänvisar hon till den islamiska historien.
– Vi har kvinnliga imamer i den islamiska historien. Läs Ibn Sad. Kvinnor var imamer, soldater och lärare, det är en tradition inom islam. Det var den andra kalifen, Omar, som förbjöd kvinnor att leda bönen. Han sade också att kvinnor inte behöver gå till moskén. Men så var det inte under Muhammeds tid.
Idag finns det kvinnliga imamer på fler ställen i världen; i Tyskland, Marocko, Kina och Sydafrika.
– I Tyskland, i staden Mûnster, finns en teologisk utbildning med 800 studenter. Där utbildas både kvinnliga och manliga imamer idag. Kvinnor måste kämpa för att få bli imamer, men även den som vill bli katolsk präst eller rabbin. Så sent som 1948 fick Danmark sin första kvinnliga protestantiska präst. Det handlar om kvinnors grundläggande rättigheter.
En muslimsk man kan gifta sig med en kvinna som tillhör ”bokens folk”, alltså är kristen eller jude. Men en kvinna kan inte göra samma sak, en muslimsk kvinna måste gifta sig med en muslimsk man.
– Men i Mariam-moskén viger vi muslimska kvinnor med män från andra religioner. För det står inte i Koranen att kvinnor inte får göra det. I Tunisien har kvinnor fått rätt att gifta sig med en icke-muslim.
De godkänner även skilsmässor.
– Vi har träffat kvinnor som sitter fast i olyckliga äktenskap, eftersom imamen vägrar skilja dem åt.
Problemen med jämställdhet är stora och Sherin Khankan vill att Koranen ska läsas och tolkas igen.
– Koranen har tolkats av män. Det finns sex verser i Koranen som kan förstås som diskriminerande mot kvinnor. Men de kan också tolkas som motsatsen. ”Männen står över kvinnorna” kan också tolkas som ”männen tar hand om kvinnorna”, och det är en stor skillnad.
Sherin Khankan har ifrågasatts och ifrågasätts ständigt av sina egna. I Danmark finns inte en enda imam som stöder dem officiellt, men samtidigt håller det långsamt på att förändras.
– Nu har vi funnits i tre år, de inser att vi är här för att stanna. Långsamt har de börjat acceptera att vi är en del av den muslimska gemenskapen.
Det har inte varit lätt alla gånger, men hon känner sig stark.
– Det är viktigt att vi lär och hjälper varandra. Jag hade mycket stöd från progressiva judar i Köpenhamn när jag startade moskén. Det handlade om frågor som rör legitimitet och auktoritet. Det är viktigt när man gör något som betraktas som kontroversiellt och det behövs för att man ska vara stark nog att fortsätta göra det.
Mariam-moskén har även fått stöd från muslimskt håll, från imamen i Indonesien, som representerar den tredje största moskén i världen.
– Han har besökt vår moské, han bad där och han har välsignat moskén.
De flesta har ingen aning om att det är en moské med kvinnliga imamer.
Fredagsbönen i Mariam-moskén är bara för kvinnor, men annars är män välkomna. Många går dit av misstag, eftersom moskén är så centralt belägen.
– De googlar och hittar Mariam-moskén. Det är den enda moskén i centrala Köpenhamn, den ligger på Ströget. De flesta har ingen aning om att det är en moské med kvinnliga imamer.
I Sverige domineras diskussionen om islam om hedersvåld. Situationen är liknande i Danmark och Sherin Khankan har erfarenhet av att arbeta med utsatta kvinnor.
– Det är viktigt att inse att hedersvåld och dödande i hederns namn existerar, det går inte att förneka. Kvinnor dödas också av män som är kristna eller icke-muslimer, och skälen är ofta desamma. Det handlar om svartsjuka, hat och hämnd. Svartsjukemord är den vite mannens hedersmord. Det är samma mekanism som ligger bakom, samma perverterade tänkande.
Men många menar att det inte är samma sak, för hedersmord innefattar ofta hela familjen, ibland hela släkten, som medverkar till förföljelser och mord.
– Ja, ibland är det så, ibland inte. Jag har arbetat med kvinnor, som varit utsatta för social kontroll från hela samhället. Det händer också i kristna samhällen, även om det är vanligare bland muslimer. Men våld mot kvinnor är ett resultat av paternalistiskt tänkande.
Sherin Khankan bär en lång klänning, och en sjal över axlarna, men hennes axellånga hår hänger fritt. Vad säger du till dem som frågar varför du inte bär hijab?
– Jag säger att jag bär hijab. Det här är min hijab, det är min tolkning av vad det betyder att vara kvinna. Det finns två verser i Koranen om hijab. En är riktad till profetens hustru och en är mer universell. Där står att du som kvinna ska ta din huvudsjal och täcka ditt bröst. Män och kvinnor tolkar det här på olika sätt. För mig är det viktigt att kämpa för kvinnans rätt att bära sjal eller att inte bära sjal, och även rätt att bära den på olika sätt. Det är kvinnans individuella rättighet att bestämma över sig själv och hur hon känner sig bekväm och vill klä sig.
När Sherin Khankan leder bönen i moskén, så bär hon en sjal över håret. Men det finns ingen generell regel att alla kvinnor måste bära sjal i moskén.
– Nej, till oss kan du komma som du vill.
Hon berättar att hon samma morgon träffat en kvinna som varit fostrad i en mycket konservativ muslimsk familj.
– Det hade lett till att hon distanserat sig från religionen i vuxen ålder, men när hon fick kontakt med oss började hon närma sig islam igen. Hon representerar många som besöker oss. De känner att Mariam-moskén är mer öppen och omfamnande.
Kerstin Gustafsson Figueroa
