Nu är han på plats, Hjulsta grundskolas nya rektor. Bassem Jerbi tillträdde sin tjänst den 7 januari.
– Det känns fantastiskt kul att vara här, det gör det verkligen.

– Jag är ett blankt blad för Järvaborna och Järva är ett blankt blad för mig. Min ambition är hög. Det finns ett behov att skapa en skola som är lika bra här, som skolorna på Östermalm..

Inne på hans rektorsrum på Hjulsta grundskola är alla krokar för ytterkläder upptagna. Fem olika kavajer hänger på rad.
– Ja, jag har en svaghet för kavajer, det är bara att erkänna. Kavajer och klockor, typiskt grabbar.

Bassem Jerbi är 41 år, fyller 42 i år, och är uppvuxen i söderort. I grunden är han lärare i svenska och SO och fick sitt första jobb som klasslärare i Huddinge kommun.
– Sedan började jag undervisa elever med särskilt stöd på Magelungen, som var ett personalkooperativ.

Vid sidan om heltidsarbete började han utbilda sig till rektor. Han studerade på skolledarhögskolan vid Uppsala Universitet, den utbildning som fanns innan den statliga rektorsutbildningen infördes.
– 2011 fick jag frågan om att ta över som rektor på Magelungen, det var min första erfarenhet som skolledare. 2014 började jag som rektor på Östbergaskolan, och det är därifrån jag kommer nu.

För att nå resultat måste personalen trivas

När Bassem Jerbi började i Östberga hade skolan 112 elever och ett dåligt rykte. Skolan var nedläggningshotad och hade stor omsättning på personal.
– Det är tungt att arbeta i socialt utsatta områden, det är stor ruljans bland eleverna, man får aldrig ihop sin klass, många bor i tredje hand och tvingas flytta. Föräldrarna kände ett agg mot skolan och det var en dålig arbetsmiljö för personalen.

Men Bassem Jerbi lyckades vända utvecklingen. När han slutade på Östbergaskolan hade skolan över 200 elever och skolresultaten hade förbättrats avsevärt.
– För att nå resultat måste personalen trivas, det är prio ett. Jag tror på ett tillitsfullt ledarskap, men jag kommer att vara stenhård mot dem som inte gör sitt jobb.

På Östbergskolan inledde han som rektor ett nära samarbete med polis, socialtjänst och fältassistenter. En samverkansmodell, som han vill genomföra även i Hjulsta.

När både personal och föräldrar gemensamt protesterade blev det ändring

Hjulsta grundskola har tidigare haft ett gott rykte i området, men under den senaste ledningen uppstod svåra konflikter. Personalen anmälde sin egen skola till Skolinspektionen och vädjade till både politiker och förvaltning att gripa in. Men inget hände, inte förrän skolans föräldrar organiserade sig. När både personal och flertalet av elevernas föräldrar gemensamt protesterade blev det ändring.
– Jag har träffat flera representanter för föräldrarna och uppskattar engagemanget. När jag började i Östberga hade jag inledningsvis mycket föräldrakontakt, men när skolan började fungera blev det glesare mellan gångerna.

Han berättar att kolleger till honom, som arbetar i mer välbeställda områden, har problem med föräldrar som vill tala om hur skolan ska skötas. Det uppskattar han inte.
– Vi måste tillåtas göra vårt jobb, så är det. Men det är viktigt med en levande dialog.

Eleverna måste kunna äta i samma matsal

Ett av de krav som föräldrarna i Hjulsta fört fram, ända sedan första mötet i höstas, är att de vill öppna matsalen för de yngre barnen. Tidigare hade skolan två matsalar, men numera används bara den som finns i skolbyggnaden för de äldre eleverna. Men det kravet kommer Bassem Jerbi inte att tillmötesgå.
– Nej, den lilla matsalen är i dåligt skick och skolan har bara knappt 400 elever. De måste kunna äta i samma matsal. Men jag vill flytta eleverna i årskurs F-3, så att de kommer närmare matsalen. En promenad på 50 meter är det ingen som mår dåligt av.

Skolan har utrymmen som idag fungerar som lagerlokaler, men tidigare var klassrum. De ska rustas upp.
– Skolans lokaler behöver generellt en uppfräschning och jag vill också att skolgården rustas upp, det är inte acceptabelt som det ser ut nu.

Här behöver skolgården rustas upp rejält. Redan nästa vecka kommer jag ha möte med Sisab

Det var så han gjorde när han började som rektor i Östberga. Bassem Jerbi fick staden att betala för dels en ny skolgård till mellanstadiet, dels konstgräs till skolans grusplan och dessutom ny lekutrusning till lågstadiets gård.
– Här behöver skolgården rustas upp rejält. Redan nästa vecka kommer jag ha möte med Sisab, som ansvarar för skolans lokaler.

Bassen Jerbi vill förändra skolans organisation och förbättra skolresultaten.
 – Det var 54 procent som nådde måluppfyllelsen och blev behöriga till gymnasiet. Det är riktigt dåligt, vi ska få upp siffrorna. Målet är alltid 100 procent, men det finns inte någon skola som klarar det.

Han planerar även att se över personalstyrkan.
– Vi kan inte ha en massa timanställda, utan vi ska ha en grundbemanning av fast anställda och en organisation som fungerar för elevernas bästa.

Jag kunde inte ett ord svenska. Läsning var viktigt för att erövra språket

Han är övertygad om att en skola behöver ett bra bibliotek, och betonar vikten av läsning och av att kunna bra svenska. Bassem Jerbi talar av egen erfarenhet. Han är tunisier och kom till Sverige som sjuåring.
– Min familj hamnade i Vimmerby och jag var den enda med utländsk bakgrund i klassen. Jag kunde inte ett ord svenska. Läsning var viktigt för att erövra språket.

Hjulsta grundskola har som tradition att bjuda in och träffa varje pristagare av ALMA-priset, Astrid Lindgren Memorial Award. Nu har skolan fått en rektor som faktiskt träffat Astrid Lindgren själv.
– Ja, hon bodde i Vimmerby och hon brukade klappa mig på huvudet när hon träffade oss barn. Hon tyckte om mitt lockiga hår.

Bassem Jerbi har fått Stockholms stads utmärkelse som årets skolledare 2018, för sitt arbete i Östbergaskolan. Nu är det Hjulsta grundskola som gäller. Han förstår att förväntningarna på honom är höga.
– Det tar tid att bygga en bra skola, förvänta er inte att det tar sex månader. Ni kommer att se förändringar pö om pö, lite i taget. Jag har en treårsplan, om tre år ska vi vara en bra skola och om fem år ska vi visa upp en grymt bra skola.

Kerstin Gustafsson Figueroa

Föräldrarna i Hjulsta hoppas på en nystart

Hjulsta grundskolas föräldrar kämpade hårt under hösten, tillsammans med lärare och personal, för att de ansåg att situationen på skolan var ohållbar.

De formulerade ett dokument med de frågor de främst ville ta upp. Nu ser de med tillförsikt framtiden an och hoppas på en nystart för hela skolan.

– Vi tror på vårt område, vår skola, vår personal och våra barn. Och det är självklart att våra barn ska ha samma möjligheter som alla andra, säger Mohamud Aden, som varit drivande i bildandet av Hjulsta grundskolas föräldraråd.

– Vi har kämpat för att få synas och höras i vårt område och nu finns en möjlighet att skapa något riktigt bra. Vi hoppas att skolledningen samlar elever, föräldrar och personal, för ska det bli någon förändring måste vi göra det tillsammans. Vi ser fram emot ett gott samarbete.

Kerstin Gustafsson Figueroa
Lämna ett svar
You May Also Like

Dags för Tensta konsthalls textpris

Inlämningen till Tensta konsthalls textpris har öppnat. Fram till den 5 januari 2020 uppmanas unga mellan 15 och 25 att skicka in sina texter och tävla. I juryn sitter Murre Gonday, Athena Farrokhzad, Tone Schunnesson och Nawroz Zakholy. För vinnarna finns förutom äran också prispengar att hämta.

Hård kritik mot Linda Piras app

Rapparen Linda Pira lanserade en app för gigjobb och fick hjälp med marknadsföringen av kända Järva-artister som Cherrie och Imenella. Men kritiken lät inte vänta på sig och inom ett dygn hade de flesta tagit avstånd från artistens affärsidé.

”Jag har mitt hjärta i Rinkeby”

Krista Sirviö har berättat om sin uppväxt i Rinkeby och nu har hon fått kontakt med en klasskamrat från den tiden. Susanna Kyriakou, som hette Wiman som flicka, bor sedan 25 år på Cypern. – Jag har många fina minnen med mina bästa vänner från Rinkeby och den samhörighet vi kände.

”Vi reserverar oss mot förslaget att sälja ut”

Kadir Kasirga, S, är vice ordförande i SISAB, som fattar beslut om Tensta träffs och Tensta gymnasiums framtid. – Beslutet är inte fattat än, inriktningsbeslutet tas den 27 april. Vi kommer reservera oss mot förslaget.