Nedskärningar har drabbat flera skolor i utanförskapsområden. Tre år i rad har anslagen till Knutbyskolan i Rinkeby dragits ned, något som fått förödande konsekvenser för både elever och lärare. Holger Everitt är lärare på Knutbyskolan och har skrivit två öppna protestbrev till utbildningsnämnden och kommunfullmäktige. Han befarar att dessa nedskärningar kan innebära större konsekvenser än vi anar.

De senaste tre åren har Knutbyskolan drabbats av nedskärningar i skolans budget. Sammanlagt tio anställda har fått lämna sina tjänster, resurser som skolan var och är i stort behov av. I december år 2018 sparkade Stockholms grundskolechef tre elevassistenter från Knutbyskolan, med en veckas varsel. Något som fick Holger Everitt, lärare på Knutbyskolan, att reagera och agera.

– Vi fick stora krav på oss att dra ned på budgeten, vilket var en omöjlighet eftersom det var en fråga om anställningar och arbetsrätt. Eftersom vi drog över budgeten blev vi omyndigförklarade. Stockholms grundskolechef Happy Hilmarsdottir tog då över budgetansvaret och sparkade tre anställda en vecka innan jullovet. Det var droppen för mig.

Holger Everitt skrev då ett öppet protestbrev till Lotta Edholm, ordförande på utbildningsnämnden och skolborgarråd för Liberalerna (L). All personal som närvarade på Knutbyskolans julavslutning signerade brevet. Svar fick de i slutet av januari, men då inte av Lotta Edholm utan av hennes sekreterare Hedwig Kastenholm som skickade en manual på Stockholms stads socioekonomiska tilläggsbelopp. Ett belopp som fördelas mellan skolor baserat på ett index där man tar hänsyn till elevsammansättningen på skolan. De skolor där en stor andel av eleveunderlaget är utsatta får alltså mer resurser. Hedwig Kastenholm menar dock att Knutbyskolan de senaste åren fått ett lägre indexvärde i den socioekonomiska fördelningsmodellen, därav förändringen i resurserna. 

Förutom manualen som svar, besökte även grundskolechefen Happy Hilmarsdottir Knutbyskolan.

– Hon kom hit för att försvara deras socioekonomiska index under den timmen hon var här. De vägrar ifrågasätta att det är något fel på den. De har alltså ett socioekonomisk index över exempelvis hur många första generationens invandrare som bor i Rinkeby. Men nu har vi ju andra- och tredje generationens invandrare som får barn, och dessa verkar de inte räkna med i deras index.

– Dessa barn stöter på samma problem som föregående generationer. De bor segregerat, de lär sig inte svenska, de integreras inte i det svenska samhället och utbildningsnivån bland dessa barn är väldigt låg.

Nedskärningarna har en stor påverkan på eleverna och deras resultat. Holger Everitt menar att Knutbyskolan var en exemplarisk skola i ett utsatt område innan nedskärningarna, med resultat över medelnivån. Numera har lärarna svårt att ha disciplin i klassrummen, en konsekvens som Holger Everitt menar beror på dem stora nedskärningarna.

– Du såg ju eleven som skrek och sparkades vid entrén när du kom hit. Tänk dig att hen i din klass utan en elevassistent. Det leder till en stökig miljö där ingen lär sig något. Och det påverkar ju även oss lärare något enormt. Som lärare mår du väldigt dåligt. Du sover inte om nätterna för du har ingen aning om hur du ska reda upp situationen dag för dag, eller ens timme för timme.

Holger Everitt förklarar att dessa elevers framtid hänger på att de gör bra ifrån sig i skolan. Annars väntar en potentiell framtid i en kriminell bana. Något som i längden påverkar samhället i stort.

– Dessa elever kommer inte att vara behöriga till gymnasiet, det kan inte det svenska språket och de har inga kontakter i det svenska samhället till skillnad från en motsvarig elev i exempelvis Bromma som har ett socialt skyddsnät. Vem ska ge dessa människor ett jobb?

– Vi gräver vår egna grav. Polisen kan inte spärra in människor hela tiden. Det är inte lösningen och det är inte rimligt med tanke på hur omfattande nyrekryteringen är. Det är vårt jobb som skola att förhindra detta, men vi kan inte göra någon nytta utan resurser.

Orsaken till nedskärningarna som drabbat flera skolor i utanförskapsområden beror på den stora vågen nyanlända människor på flykt som kom till i Sverige under hösten år 2015. Stockholms stad bestämde sig då för att ta hand om dessa nyanlända elever inom befintlig budget. Eleverna skulle inte placeras i skolor i segregerade områden, utan istället i skolor ibland annat Stockholms innerstad. För att ha råd med detta omfördelade man resurserna genom att dra ned på anslagen till skolor som inte skulle ta emot nyanlända elever. Alltså skolor i utanförskapsområden.

Lotta Edholm (L) kommenterade på SVT att nedskärningarna beror på att man numera har färre flyktingelever och att de eleverna idag är spridda på många fler skolor. Hon meddelade även att Knutbyskolan kommer att erbjudas stöd av utbildningsförvaltningen med särskilda insatser i form av särskilda undervisningsgrupper för barn som tampas med stora utmaningar. Holger Everitt menar att inget av dessa påståenden stämmer.

– Vi tog knappt emot några nyanlända elever, och de få vi tog emot placerades på andra skolor. Resurserna togs härifrån, vi har aldrig haft dem. Det var vi som fick betala notan för att Stockholms stad ville hantera de nyanlända eleverna inom befintlig budget, något som är totalt orealistiskt.

– Stödet Lotta Edholm nämner har redan erbjudits oss, men vi var tvungna att avböja. Det skulle bli alldeles för dyrt för oss och vi skulle endast har råd att placera två elever i dessa särskilda undervisningsgrupper. Vi skulle inte få stöd, vi skulle få betala för en väldigt dyr service.

130 anställda skrev under protestbrev

Eftersom det första protestbrevet inte ledde till något resultat skrev Holger Everitt ett nytt brev som signerades av 130 personer i personalstyrkan på Knutbyskolan, men även på Kvarnbyskolan och Askebyskolan i Rinkeby. Brevet skickades ett steg längre upp till kommunfullmäktige. Svaret från stadssekreteraren Mats Larsson var att kommunfullmäktige inte har möjlighet att behandla det öppna brevet, men att förtroendevalda i kommunfullmäktige kan ta upp ämnet till det ansvariga borgarrådet.

– Nästa steg är att kontakta förtroendevalda i kommunfullmäktige. Jag hoppas på att det blir en debatt i där eftersom jag har fått en bild av att alla inte delar samma syn som Lotta Edholm, säger Holger Everitt.

Eleni Terzitane
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Läkaren ser strukturer och politik bakom pandemin

Läkaren Roya Hakimnia befann sig mitt i coronapandemins första våg när den sköljde in över Järva och fick ambulanserna att gå i skytteltrafik. – Vi ska inte vara nöjda, jag tycker att det här är en skandal i modern tid och de ansvariga bör ställas till svars.

”Våldet har ökat med 40–50 procent under pandemin”

Under pandemin har våldet i nära relationer ökat markant runt om i hela världen. – Det är viktigt att våga fråga och reagera om man misstänker att någon blir utsatt för våld. Vi måste ta hand om våra grannar, säger Anna-Karin Rybeck som är forskare och egenföretagare.

Maktsalongen vill hitta förortens unga kvinnliga ledare

Jämställdhetsorganisationen Maktsalongen lanserade nyligen den digitala plattformen ALLT ÄR DITT, som ska inspirera och ge unga tjejer verktyg till att starta egna intiativ och utvecklas i deras ledarskap. – Många tänker per automatik att en chef eller ledare ska vara en äldre vit man och det är en väldigt snäv bild av en ledare, säger Angela Refuerzo Larsson, generalsekreterare på Maktsalongen.

”Värmen som finns mellan människor är ljuset”

I Paris lever tusentals svensktalande ungdomar i tältläger i väntan på asylbesked. Annelie Drewsen har skrivit en roman om deras öde.  – Det är upp till läsaren om man vill kasta ifrån sig boken och aldrig mer tänka på det här, eller om man vill engagera sig på något sätt.