Igår gästade Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dagostar ett digitalt Town Hall Meeting som arrangerades av Stiftelsen The Global Village. Under ett interaktivt möte fick hon träffa järvabor som fick ställa frågor om Vänsterpartiets politik.
Närmare 50 personer deltog under gårdagens Town Hall Meeting med Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Town Hall Meetings är ett sätt för lokala, regionala och nationella politiker att träffa sina väljare för att höra deras reflektioner kring viktiga samhällsfrågor eller specifika kommande lagar och regleringar. De anordnas av Stiftelsen The Global Village som även anordnar Järvaveckan.
Nooshi Dadgostar är riksdagsledamot sedan 2014. Hon är ursprungligen från Hisingen i Göteborg och var som 14-åring engagerad inom Ung Vänster. Hon har sedan suttit i kommunfullmäktige i Botkyrka, varit statlig utredare kring bostadsbyggandet och valdes i oktober 2020 till partiledare för Vänsterpartiet. Under torsdagskvällen var hon inbjuden till ett digitalt Town Hall Meeting Meeting på Zoom för att träffa järvaborna och berätta om Vänsterpartiets politik.
Jag har definitivt ändrat ståndpunkter sedan jag började engagera mig i politiken.
Mötet inleddes med att Dadgostar fick prata om hur hon började intressera sig för politik, vad hennes politiska engagemang grundar sig i och om hennes hjärtefrågor har förändrats under hennes politiska resa.
– Det svenska samhället som jag växte upp i förändrades drastiskt efter 90-talets privatiseringar och nedskärningar. Det fick mig att tänka till. Jag vill leva i ett starkare och mer rättvist samhälle och det tror jag kan ske genom att skapa mer jämlikhet.
– Jag har definitivt ändrat ståndpunkter sedan jag började engagera mig i politiken. Verkligheten är i ständig förändring, man får nya synvinklar som gör att man tänker om. Därför är det rimligt att åsikter och reformförslag också förändras.
Vi vill ändra den så kallade marknadsskolan till kunskapsskolan.
Det dröjde inte länge innan deltagarna i mötet gavs möjligheten att börja ställa frågor. Skolfrågan var bland dem som berördes, i synnerhet den om skolsegregation. En fråga som Nooshi Dadgostar också uttryckligen är väldigt engagerad i.
– Sverige hade världens starkaste skola, men när den privatiserades under 90-talet innebar det förödande konsekvenser. Skolan har blivit mer ojämlik och segregerad, och vi kan se att skolresultaten har försämrats. Vi är det enda landet i värden som har detta skolsystem. Vänsterpartiet vill satsa mer pengar på varje skolelev och vi vill ändra den så kallade marknadsskolan till kunskapsskolan.
En annan fråga som ställdes till Vänsterpartiets partiledare handlade om hur hon och partiet ser på återkommunaliseringen av den privata hyresvärden Hembla, som av många betraktas som en av Sveriges värsta hyresvärdar.
Bostadsfrågan engagerar i Järva. Sedan Stockholm Stad sålde ett tusental lägenheter i Husby 1998 till ett privat bolag har lägenheterna bytt ägare åtta gånger och boendesituationen bara blivit sämre. Idag ägs lägenheterna av tyska Vonovia, Sveriges största hyresvärd som går under namnet Hembla, som satt i system att renovera enstaka lägenheter kosmetiskt för att kunna höja hyran maximalt samtidigt som husen och gårdarna förfaller.
– Jag ser situationen med Hembla som ett stort problem och jag är för en återkommunalisering. Men det är svårt att svara på hur det hade gått till. Finns det pengar att köpa ut lägenheterna? Det måste man fråga staden. Men jag kan titta på vad man kan göra på riksnivå för att möjliggöra något sådant.
– Det är också viktigt att arbeta proaktivt med den här sortens frågor. Lagstiftningen för exempelvis krav av underhåll som finns idag är för svag. Vänsterpartiet har några olika förslag på sådana lagreformer.
Tillgången till terapi ska inte vara en klassfråga.
En ung socionomstudent frågade Dadgostar om hur Vänsterpartiet ser på psykisk ohälsa och om suicid som ett folkhälsoproblem. Dadgostar inledde med att svara att hon tror att oro och stress som leder till psykisk ohälsa ofta beror på sociala problem.
– Vi behöver i överlag förändra sättet vi ser på psykisk ohälsa. Vi behöver se den som lika legitim som den fysiska.
– Men mer konkret så behöver vi åtgärda de enorma köerna till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, men också öka tillgängligheten till samtalsterapi där det finns stora brister. Man får möjlighet att träffa en psykolog till ett lågt pris ett antal gånger via sin vårdcentral, men sedan måste man vända sig till en privat aktör som kostar mer och det har ju inte alla råd med. Tillgången till terapi ska inte vara en klassfråga.
Man måste bli av med lite fördomar om jag ska vara mer rak.
I ett liknande spår ställde en annan deltagare en fråga om hur Nooshi Dadgostar ser på våld i nära relationer och hur man kan vända trenden.
– Vi har en rad förslag för att skärpa rättskedjan kring den här frågan. Exempelvis hur polisen tar upp bevis och vilka frågor som ställs i en rättegång. Det handlar om utbildning. Man måste bli av med lite fördomar om jag ska vara mer rak.
– Det behövs också mer resurser för att kontaktförbud ska fungera bättre. Många kvinnor som fått det genom att ha sökt hjälp hos polisen har mördats. Det är ett problem.
– Ett annat problem är att kommuner idag inte använder kvinnojourer som man bör, och det beror på privatiseringen av kvinnojourverksamheter och skyddat boende. Vi får inte ta för givet den kunskap som kvinnojoursrörelsen sitter på.
Orsaken till arbetslösheten är politiken, inte digitaliseringen.
Mötet som gick lite över tiden avslutades med en fråga från en person som var bekymrad över digitaliseringens effekter. Deltagaren uttryckte sin oro för de konsekvenser som digitalisering kan ha på arbetsmarknaden.
– Vänsterpartiet vill ju införa sex timmars arbetsdag så mindre jobb vore ju ganska positivt i min mening, sa Nooshi Dadgostar skrattandes.
– Men nej, jag tror inte att du behöver vara orolig över att digitaliseringen kommer att innebära färre jobb. Historiskt sett har den tekniska utvecklingen skapat nya yrken och arbetsroller. Orsaken till arbetslösheten är politiken, inte digitaliseringen.
Eleni Terzitane
