Jag hade gått till ABF på Sveavägen för att lyssna på ett program med rubriken ”Blir förorten en trygg plats utan dödsskjutningar?” som ”MAJVORS SOCIALA SALONG” hade inbjudit till. Föredragshållare var nationalekonomen Ingvar Nilsson. Utgångspunkten var att utanförskapet drabbar enskilda människor och samhället.
Salongen var full. Fryshusets Teatergrupp skulle inleda med en dialog ”Klippet”, men på grund av en bokningsmiss läste i stället en av författarna texterna för oss. Det handlade om en man och en kvinna som båda förlorat anhöriga genom våld. Vi fick höra en oerhört plågsam skildring av två ungdomars utsatthet alltifrån födelsen – år efter år med förhoppningar, kamp och misslyckanden – och ord av oändlig sorg och kärlek.
En första frågestund följde på detta, men man hade glömt använda mikrofoner, så allt hördes inte. Jag antar att många i publiken hade erfarenhet av socialt arbete eller bodde i en förort. Någon nämnde ändå att föräldrarna borde bli mer vaksamma. Men där svarade en ung kvinna att man var i högsta grad medveten. Tre unga kvinnor gjorde många inlägg i diskussionen.
I den andra frågestunden kom det en del exempel på hur man på olika håll kan ta sig an det utanförskap som upplevs. Jag nämnde Inkubator, en plattform på Folkets Husby där man på olika sätt förmedlar kunskap. Jag påstod att man hade så mycket kunskap och erfarenhet i orten och att många stannar kvar och stöttar främst unga vuxna och barnfamiljer.
En äldre dam påpekade att man hade stängt ut oss äldre från det allmänna rummet i förorten. Där kunde vi ju en gång samtala med de unga. Träffarna var en gång naturliga inslag, men så är det inte längre.
Utanför salen efter programmet kom jag att stå bredvid de unga kvinnorna och det visade sig att vi hade samma behov av att mötas i spontana samtal om – och när – vi känner för det. Den möjligheten ger gemenskap och tillhörighet. Vi skildes åt med kramar, så när jag svängde ut från ABF-huset mot T- banan var jag jätteglad. Nu hade det hänt igen! Man kan få kontakt över alla gränser bara man får möjlighet! Så alla som styr över portmonnäer: inrätta allrum!
(Vid vägkorsningen var det rött. Men när vi väntat en gång för länge gick vi mot rött fast det är olagligt. Det var bara fel på systemet.)
Inga Harnesk
