Noll respons från skolledningen och ingen respekt, skriver lärarna på Hjulsta grundskola i en kommentar till skolans rektor Helene Hodges svar på kritiken.

Helene Hodges skriver att ”Skolan har genom åren haft problem med trygghet och studiero, men ett systematiskt arbete med detta har skett.” Vi undrar vilket systematiskt arbete som har skett?

Skolinspektionen har väl fortfarande ett ärende gällande trygghet och studiero på skolan? Bara denna termin har många elever klagat över studieron samt tryggheten på skolan. Det har förekommit flera slagsmål och verbala kränkningar. Tryggheten på skolan är inte tillfredsställande då det DAGLIGEN förekommer slagsmål som ibland utmynnar i ren misshandel och/eller starka verbala kränkningar.

Rektorn har vid flera tillfällen valt att inte polisanmäla misshandel

Rektorn har vid flera tillfällen valt att inte polisanmäla där det har förekommit misshandel och till exempel strypgrepp. Det saknas även en återkoppling gällande den konsekvenstrappa som ska följas. Skolledningen har vid flertal tillfällen inte ”tagit tag” i ärenden så som slagsmål och verbala kränkningar. När skolledningen inte tar tag i oron på skolan så drabbar det lärarna. Detta i sin tur drabbar eleverna då de känner av den oro som är på skolan. Detta leder till otrygghet.

Rastverksamheten är underbemannad och kan inte stå för att alla elever känner sig trygga på rasterna. Anledningen till att rastverksamheten är underbemannad beror på att ledningen har valt att ta bort personal från 7-9 och flyttat till 0-6. Denna oro följer sedan med upp i korridorerna och sedan med in i klassrummet. Som en konsekvens går mycket av den garanterade undervisningstiden åt till att lugna, förklara och trygga. Detta leder till att alla elever förlorar värdefull undervisningstid, som de har rätt till.

Hjulsta grundskola har inte haft ett högt lärarombyte

Helene Hodges skriver att det ”är vanligt i skolor att det sker en rörelse av personal under ett läsår då man kan vilja prova nytt.
” På Hjulsta grundskola har det fram till nuvarande skolledning inte haft ett högt lärarombyte. Lärarna har tillsammans stått starka och bara enstaka personer har sökt sig vidare. Det som sker nu, att en stor en stor andel lärare väljer att avsluta sina tjänster på Hjulsta, är en direkt följd av den oreda och förvirring som råder när det gäller organisation och strukturer under nuvarande ledarskap. Många vill inte, men känner sig tvingade då man inte kan arbeta under skolledningen. Personalen känner en otrolig maktlöshet och att de inte har möjligheter att påverka verksamheten.

Noll respons från skolledningen och ingen respekt

Skolledningen har vid ett flertal tillfällen sagt att vi är under en ”förändringsprocess” och att många i personalen är ”rädda för förändringar”. Så är inte fallet. Personalen är däremot väldigt trötta och utslitna. Noll respons från skolledningen och ingen respekt.


 Helene Hodges skriver att det ”är viktigt att pedagoger känner sig trygga i sin roll och sitt uppdrag samt att de är väl insatta i hur de kan få hjälp och stöd om det behövs.”

Personalen känner sig trygg i sitt uppdrag och i sin profession, men känner att de under nuvarande skolledning inte får möjlighet att utföra sina uppdrag. Personalen ser att det finns elever som är i behov av stöd och även i behov av särskilt stöd. Personalen kan omöjligt möta alla elevers behov när organisationen ser ut som den gör. Det finns många behov koncentrerat på ett och samma ställe, Detta har påtalats vid flertal tillfällen, men ingen respons.

Det fanns en särskild undervisningsgrupp på högstadiet där en lärare med behörighet i många ämnen arbetade. Under nuvarande skolledning beslutades att elever med olika väldigt många olika behov, ska samlas i samma grupp. Detta resulterade i att läraren valde att sluta då den inte fick någon respons gällande hur den särskilda undervisningen skulle organiseras på skolan.

Eleverna får inte det särskilda stöd som de har rätt till

På högstadiet finns nu en Studio där elever ska få stöd. Studion liknar till stor del den tidigare särskilda undervisningsgruppen. Det är för många olika behov som enskild personal behöver bemöta och tillgodose. Det leder till att elever och personal far illa. Eleverna får inte det särskilda stöd som de har rätt till och känslan av otillräcklighet ökar hos personalen.

Helene Hodges skriver att hon ”tycker det är väldigt tråkigt att någon vårdnadshavare tappar förtroendet för skolan.” Men förtroende är inte tappat för skolan, utan för skolledningen.

Vad gäller matsalen skriver lärarna att det är fortfarande rörigt i matsalen. Många elever, till och med på högstadiet, väljer att inte äta i matsalen på grund av kaoset. Vissa klasser har sin rast FÖRE lunchen och är väldigt hungriga. Det leder till att de känner sig stressade.

När det gäller skolans ekonomi, så skriver Helene Hodges att underskottet inte alls är så stort som Nyhetsbyrån Järva påstod. ”Avstämningen av prognosen pågår och budgetläget är nu positivt. Prognosen den 31/8 var -2.86 miljoner kronor och då är inte allt ännu inte klart.”

Lärarna vill gärna se den budgeten och den finansiella redovisningen. De har uppgifter som visar att rektorns siffror inte stämmer.

När det gäller rutinerna för elevstöd anser Helene Hodges att arbetet följer de lagar och direktiv som angetts från Skolverket.

Det särskilda stödet är undermåligt

Lärare och personal håller inte med. De menar att den rutin som togs fram tidigare har inte följts fullt ut. När personal och påpekar att extra anpassningar inte räcker för en elev är det rektors ansvar att skyndsamt sätta in den stödet. Det sker inte på skolan. Personal går på knäna för att försöka möta alla elever. Det särskilda stödet är undermåligt. Speciellt på högstadiet. Det finns elever som går i åk 8 och 9 som fortfarande inte får det stödet de har rätt till. Utöver detta är rutinen inte heltäckande för det tvärprofessionella arbetet som ett elevhälsoteam gör på en skola. Det saknas ett innehåll för de faktiska åtgärder som behöver vidtas efter att ett stödbehov hos eleven har utretts.

Tidigare delades eleverna upp efter behov. Detta gjorde att varken elever eller personal behövde hamna i dessa svårigheter. Skolan måste organiseras utefter elevernas behov och så är inte fallet nu.

Lärare och övrig personal på Hjulsta Grundskola
Print Friendly, PDF & Email
Lämna ett svar
You May Also Like

Tuma är tillbaka i Tensta Centrum

Tuma Akay är tillbaka på sin plats i Tensta Centrum. Han säljer inte bara Storstockholms bästa kebab, utan han behövs i Tensta. Alla känner honom.  – Jag har jobbat här i 26 år och jag fortsätter som förut.

Vart har torghandeln i Tensta centrum tagit vägen?

Det är tomt på Tenstagången, utanför Tensta Centrum. Frukt- och grönsakshandlarna är borta. Våra läsare ringer och undrar oroligt. – Vad har hänt?

Akalla kyrka är till salu

Spånga-Kista församling, som är en del av Svenska kyrkan, har beslutat att sälja Akalla kyrka. Den 10 mars fattades beslutet vid kyrkofullmäktigesammanträdet. Det handlar om att spara pengar.

Nu äntligen rullar trapporna i Rinkebys tunnelbana igen

För första gången på evigheter rullar alla tre trapporna i Rinkeby tunnelbanas enda utgång.