– Svaret är ja på båda frågorna, sade Samir Ahmed, samordnare för medborgarvärdarna i Rinkeby-Kista och med i styrgruppen mot våldsbejakande extremism i stadsdelen.
– Det är väldigt viktigt att lyssna på våra ungdomar och att alla föreningar samarbetar i den här frågan. Det måste finnas ett förtroende mellan civilsamhälle och förvaltning och polis, sade Samir Ahmed.
Diskussionen på mötet i Rinkeby Folkets Hus handlade både om våldsbejakande religiös extremism och kriminalitet i mer traditionell bemärkelse.
– Alla dessa våldsbejakande rörelser finns i samhället, men de ser olika ut och är utspridda i olika delar i Stockholm Stad, sade Kajsa Björnson, preventionssamordnare i stadsdelen.
Hon menade att religiös radikalisering är en lång process, som tar tid.
– Vi har inte så mycket erfarenhet att luta oss mot, utan vi behöver att alla hjälps åt i samhället för att se tecken på radikalisering.
De tecken som föräldrar borde vara uppmärksamma på, oavsett om det handlar om kriminalitet eller våldsbejakande extremism, är om deras barn byter vänner, klädkod, tatuerar sig med särskilda symboler. När det gäller radikal islamism, så handlar det ofta om kontakter över nätet.
– De som frivilligt vill förändra sina liv, får hjälp av lotsar som stöttar och motiverar. All hjälp i alla åldrar är individuellt anpassad, sade Maria Andersson, biträdande enhetschef för Sociala insatsgruppen (SIG) i Rinkeby-Kista. De som har en kriminell livsstil eller stödjer en våldsbejakande extremism kan få hjälp.
Krista Sirviö
