”Vårt kulturarv bör vi använda mot rasism och nationalism”

Gunilla Moshi är diakon i Spånga-Kista församling och bjuder in till en visning i Spånga kyrka. Hon gör det av en anledning.
– Kulturarvet bör vi använda mot rasism och nationalism. Det är inte som SD säger.

Gunilla Moshi är inte bara diakon i Svenska kyrkan, utan även ett välbekant ansikte föreningslivet i Järva. Hon sitter med i styrelsen för Rinkeby Folkets Hus och har engagerat sig mycket för de unga som kommit hit som flyktingar från Afghanistan. Hon tycker det är viktigt att berätta att världen finns här, både nu och då.
 – Jag menar, att det som vi kallar kulturarv är influenser från hela världen. Det är ett verktyg som vi borde använda, det är inte som SD säger att Sverige har varit homogent.

Det är inte som SD säger

Hon börjar med att visa på runstenen som står placerad vid kyrkans ingång. Den är från början 1000-talet och där står det skrivet om  Hjälmvid och Torbjörn, Gunnbjörn och Halvdan. De reste denna sten efter sin ”broder Ulv och sin fader Björn och sin broder Blåkråke”.
– Blåkråke betyder svartlockig på fornnordiska. Det visar att redan på den tiden fanns kontakter med människor långt bortifrån.

Och att vikingar och araber träffades och lärde känna varandra finns många bevis på. Gunilla Moshi berättar om Ibn Fadlan, som skickades ut att resa av kungen i Bagdad. Han reste längs Volga och träffade på vikingar.
– Senare skrev han om mötet och beskrev våra förfäder som ”de skitigaste som Gud har skapat”.

Vad kallar vi sådana idag? Jo, terrorister

Inuti Spånga kyrka, en mycket vacker och rikt utsmyckad kyrka mitt emellan Tensta och Rinkeby, finns åtskilliga bevis på att internationella kontakter. Tre män från Skottland, Jacob Robertson, Robert Douglas och Hamilton kom till Sverige för att ge sitt stöd till kung Gustaf II Adolf. En av dem, Jacob Robertson, är begravd i Spånga kyrka och hans adliga släktvapen hänger där.
– Tre skottar kom hit för att strida mot katolikerna, det var ett religionskrig. Vad kallar vi sådana idag? Jo, terrorister.

På kyrkans innerväggar finns ett lejon avbildat, och några lejon har aldrig funnits här uppe i norr, så även det tyder på kännedom om världen långt borta.

Världen var stor

– Stormaktstiden var en intressant tid, folk lärde sig flera språk, gjorde bildningsresor, världen var stor. Visserligen var det bara de förmögna som kunde resa, men de reste aldrig ensamma, utan hade ju alltid tjänstefolk med sig.

Golvet längst fram i gravkoret är av italiensk marmor och ritat av Nicodemus Tessin den äldre. Mönstret är inspirerat av den islamiska konsten och det var italienska hantverkare som lade golvet. 

– Varför vänder sig muslimer mot Mecka när de ber? Det undrade jag när jag var ung hemma i Skara. Men svenska kyrkor är nästan alla vända mot öster, mot Jerusalem. Och även muslimer vände sig från början mot Jerusalem när de bad. Det finns många likheter, fler än vi är medvetna om.

Kerstin Gustafsson Figueroa