Nya chefen för vårdcentralen i Tensta uppmanar Tenstaborna att lista sig där. Fler patienter ger mer pengar och bättre vård, säger hon. Det stämmer naturligtvis. Men när folk ringer till vårdcentralen finns inga lediga läkartider. Och akuten i Tensta stängdes för länge sedan. Det är ont om pengar, säger verksamhetschefen.

Någon dag senare ser jag Irene Svenonius, M, på teve. Hon är finansregionråd i Region Stockholm, det som tidigare hette landstinget. Hon ser glad ut och säger att Region Stockholm gick med 2,2 miljarder i vinst förra året. Men pengarna ska inte användas till vare sig högre löner eller bättre service på vårdcentralerna. Nej, de ska ”läggas på kistbotten” för framtida investeringar.

Det är ett mönster som går att känna igen. Det allmänna, den vård/service/utbildning vi gemensamt äger och betalar, ska hela tiden spara och skära ned. Till slut blir vården/servicen/utbildningen så dålig att de som har möjlighet söker sig till privata alternativ. Då får vårdcentralen ännu färre patienter (numera heter det väl kunder) och så lägger de ner helt. Och då kommer hälsa att heta pengar.

Kerstin Gustafsson Figueroa
Lämna ett svar
You May Also Like

Tenstabor – är det här sant?

 Utegångsförbud i Tensta? Vad är det som pågår? 

Bevare oss för Securitas säkerhet

Nej, det är inget brott att en vuxen man trycker ner en tolvåring (på 32 kilo) med knäet och hela sin kroppsvikt på golvet i Kista Galleria. Securitas VD Joachim Källsholm skriver på företagets hemsida att ”de ordningsvakter som varit inblandade i incidenten inte gjort sig skyldiga till någon form av lagöverträdelse eller brott”.

Om polisen, visitationszoner och husrannsakningar

Moderaterna vill ha visitationszoner, säger de, så att polisen ska kunna visitera människor i tid och otid. Varför kräver de det? Det är att slå in en öppen dörr, visitationszonerna finns redan.

Det är det här med religion och tradition

Det är det här med religion och tradition. För några år sedan intervjuade jag en somalisk tjej om hur hon och hennes familj firade eid. Vi träffades utomhus och hon hade precis kommit ut från moskén. ”Ja, vad handlade predikan om idag då?” frågade jag. ”Jag vet inte”, svarade hon. ”Jag förstod inte, han talade arabiska.”